Ni är många som läser

Och det gör mig glad.

Även om jag till viss del försöker hålla mig ganska anonym så känner jag ändå att mina tankar är viktiga. Även om jag från början skrev till mitt kommande barn så har jag via er läsare känt ett fantastiskt stöd i denna process. Adoption är allt utom enkelt.

Samuel, du var otroligt efterlängtad. Jag vet att du fick vänta länge, men byråkrati är jävulens påhitt och vi kunde inte få dig tidigare, även om vi helst hade velat ha dig från den dag du föddes. Vi har varit arga, ledsna och melankoliska över den sits vi nu sitter i allihop. Så många mil emellan oss, vi som för länge sedan borde varit tillsammans.

Jag vill bara att du ska veta att vi hämtade dig så fort vi kunde (på laglig väg), även om det inte kändes så. Varje dag undrar jag vad mer jag kan göra. Adoptionsbyrån svarar att vi inget mer kan göra just nu. Bara vänta. Vänta. Vänta.

Barnens bästa? Ja... Då bör förfarandet snabbas på. Även om vi har ny regering och om beslut skulle fattas att adoptioner skulle genomföras snabbare så hade det förmodligen inte varit genomförbart i praktiken, eftersom detta förutsätter att även barnets land förändrar förfarandet.

Resan är lång. Idag är en skitdag. Det finns många såna numer.

Vi måste hämta dig nu. Det här är inte okej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0